Hållbara Restauranger bidrar till kunskapslyft i Kunskapsskolan

Restaurangen – den röda tråden

Idag känner många unga en press av diskussionen om att nästa generation ska ta ansvar och lösa problemen med klimatförändringarna. Gustav Jonsson, SO-lärare för årskurs 9 på Kunskapsskolan Spånga, menar därför att det är mycket viktigt att prata om och arbeta grundligt med problemen för att involvera eleverna och skapa trygghet. I stället för att domedagspredika vill han nå ut till eleverna genom en uppgift som ska förenkla de klimatrelaterade problem som de stöter på dagligen. Eleverna har fått arbeta med kartor och genomföra en fältstudie där de valt en plats i närområdet att placera en restaurang. Uppgiftens fokus har varit utveckling utifrån FN:s globala mål där eleverna vävt in sociala, ekonomiska och ekologiska perspektiv. Den röda tråden i uppgiften har varit restaurangen som eleverna hela tiden utgått ifrån. Många har valt att placera sin restaurang i Spånga centrum vilket Gustav upplever skapat verklighetsförankring då eleverna kan föreställa sig restaurangen när de passerar platsen på vägen hem. Hållbara Restaurangers goda exempel har bidragit till att göra uppgiften mer verklighetsförankrad menar Gustav. Post Hotell i Göteborg inspirerade exempelvis med odlingarna på taket och från Clarion Hotell i Stockholm inspirerade effekten av minskat matsvinn på grund av minskad storlek på tallrikarna.

Släpper kameler ut metangas?

Nätverket Hållbara Restauranger deltog genom U&We under ett digitalt möte med eleverna där vi presenterade nätverket och svarade på elevernas spännande frågor om hållbarhet. Det ställs krav på unga idag men de förses inte med några verktyg för hur problemen kan lösas, därför är Kunskapsskolan Spånga och nätverket Hållbara Restauranger en viktig länk.

En av frågorna som kom upp var från en elev som växt upp i Somalia. Eleven undrade om getter och kameler släpper ut samma typ av gaser som kor gör. Det var en fråga som fick oss på U&We att nyfiket börja undersöka saken. Det visade sig att getter, kameler och kor släpper ut samma typ av gaser men idisslarprocessen skiljer sig lite för kamelerna. Liksom kor och getter tuggar de om födan men tillhör en annan zoologisk grupp och har därför tre och inte fyra magar. I matsmältningsprocessen bland dessa tre olika djur släpps metangas ut vilket är en kraftfull växthusgas som bidrar till klimatförändringarna. Vi på U&We fortsatte undersöka saken för att ta reda på om den något annorlunda idisslarprocessen påverkar klimatutsläppen från kamelmjöken. Efter lite undersökning visade det sig att kameler har en avkastning om 4 400 liter/15 månader vilket är 35 procent av svenska mjölkkors avkastning. Efter att ha jämfört utsläppen kom vi fram till att det innebär cirka 0,44 kg CO2e från metan per liter kamelmjölk att jämföra med cirka 0,34 kg CO2e från metan per liter komjölk.  

Ett gap i kunskapsanpassning till unga – våra framtida beslutsfattare

Det är mycket motiverade elever som tar sig an uppgiften och Gustav tror det kan bero på att restaurangen är lätt att relatera till för en 15-åring. Dock ligger det utan tvekan en utmaning med kunskapen bland eleverna och få dem att bredda perspektivet utanför deras referensram. Att vara källkritisk och hitta trovärdig information om livsmedelsproduktion, leverantörer eller konsumtion i största allmänhet ställer krav på elevernas informationssökning. Gustav upplever att de har svårt att ställa sig kritiska till den information de kommer över, dels för att det är mycket reklam, dels för att mycket av det de finner via internet inte är riktat till 15-åringar. Eleverna bildar sig en uppfattning utifrån saker som inte är helt sant vilket är utmanande. I det arbetet har Hållbara Restauranger kunnat erbjuda en viktig verklighetsförankring.  

Vi utmanas i kontakten av att möta eleverna och deras erfarenheter, det kommer upp nya intressanta frågor som leder till ett viktigt utbyte. Kunskap om hållbar matproduktion ger ökad förståelse vid konsumtion av mat och minskat svinn. Livsmedelssektorns utsläpp står för ungefär 20–30 procent av de globala utsläppen vilket innebär att det vi väljer att äta har en stor påverkan på klimatet. Det är vårt gemensamma ansvar att involvera de unga i hållbarhetsdebatten och vad en hållbar matproduktion innebär eftersom de är våra framtida beslutsfattare som kommer styra över utbudet av mat och hur det ska produceras.